Charmtrollet själv!

Min lille son. Du är så underbar! Jag älskar dig mest av allt i hela världen!

Sympatisluta snusa...?

Mycket vin betyder mycket snus. Mycket snus för mig är inte detsamma som mycket snus för min sambo. Vart vill jag komma med detta?
Jo, allt började så här...Jons mamma röker. Jon har sagt: "Slutar mamma röka så slutar jag snusa!" Jo, visst har vi alla tänkt...det händer ju inte bara! Men nu har mamman i fråga bestämt sig för att ge rökstoppet ett ordentligt försök. Jon kom till mig igår och sa: "Ja, Kristina, jag har ju lovat att sluta snusa om mamma slutar röka, då får du också sluta!"

Vänta lite här nu...hur blev jag inblandad i detta? Jag har aldrig avlagt något löfte om att sluta...
Men nu har pappan också sagt att han slutar snusa om mamman slutar röka...hmm...då är jag ju helt enkelt tvungen att sluta! Det skulle helt enkelt inte fungera att det låg en Göteborgs Rapé innanför läppen i sommar, de skulle dö på kuppen. Jag får helt enkelt sympatisluta!
Men vad lättare det hade varit att sluta om man var rökare! Ja, det låter helkorkat...rökare tänker väl: "Är du dum i huvudet? Lätt?"
Nej, det är det ju inte men man har åtminstone en viss motivation med alla risker det innebär. I mitt fall finns inte riktigt den motivationen...det finns ju inga ordentliga bevis på att det är direkt skadligt. Visst, det är ju inte nyttigt...men vid alla sjukdomar talas det om riskfaktorn: RÖKNING! Snusning har inte nämnts en enda gång under min utbildning. Dessutom snusar jag inte så mycket att pengarna engagerar och stör mig så särskilt...
Hur ska jag ta mig förbi detta? Jag får helt enkel hänga på min man och pappan...för deras skull!
Kul...
Fortsättning följer...

Mycket vin och lite verkstad

Ja, här sitter jag med tre killar. Mycket vin och vi har haft det jättetrevligt. Men nu känner jag att jag inte har så mycket mer att tillföra till gruppen, så att säga. Det är mycket studiosnack och jag har helt enkelt ingen kommentar på lager för att bryta in i diskussionen! Jag ger upp och sätter mig här istället! Hihi...

Saker jag borde göra något åt:

• Mitt tråkiga hår
• Mina oskötta naglar
• Min halvslappa mage
• Min halvslappa rumpa
• Mina oplockade ögonbryn
• Min bleka hy
• Mina halvroliga tuttar (vad gör man med dem?)

Låter jag snygg?

Vad det är märkligt...

Idag var jag med om en speciell händelse. Livet är märkligt ibland. I förra veckan var jag med och tittade på en operation. Läkaren gjorde snittet på lårbenet mitt i en mening, lite nonchalant nästan fast otroligt proffsigt att jag nästan ville applådera och skrika: "Full ära till dig, fan, vad du är cool!" Det fortsatte med en riktig köttig föreställning från ett tjockt fettlager, genom muskeln och inte till höften och lårbenet. Ni kanske undrar vad sjutton jag håller på med, sitta och skriva om sånt jobbigt och äckligt, men faktum är att jag kände mig inte det minsta påverkad av det. Det var bara otroligt häftigt och stort! Damen fick en ny höftkula och en slags spik i lårbenet efter ett antal slag med hammare och lite annat verkstadsjobb. Det enda som tog tag i mig lite var lukten av färskt blod, väldigt speciell lukt och jag mådde faktiskt lite illa ett tag. Andas genom munnen i 1 ½ timme är inte helt lätt, kan jag säga.
Det som är märkligt med detta är att idag var jag med om en annan sak. Jag fick medverka när en sex veckor gammal pojke skulle få sina hälsenor avskurna då han hade peva (klumpfot) på båda fötterna. Ett enkelt och tydligen väldigt effektivt ingrepp. Detta lilla (!?) snitt i vardera fot var jobbigare för mig att se än den köttiga operationen. Jag hade nästan kunnat börja gråta när jag hörde pappans lugnande ord till sin lille son med ett så hårt tag om hans ben så att sjuksköterskan fick säga till honom att släppa lite på handen eftersom lillens ben började bli blått. Han var så stark, pappan. Och det riktigt kändes i hela kroppen, ja, i mammahjärtat på något sätt...
Är det inte märkligt hur man reagerar? För att kommentera mitt inlägg från igår var det faktiskt värt att gå upp 5.15! Jag fick se mycket idag och jag ångrar inte en sekund! Tyvärr vaknade Noel också när jag gick upp så Jon fick snällt pallra sig upp, haha! Ikväll blir det till att fästa en tillfällig rullgardin i fönstret för att eliminera alla risker till att han ska vakna tidigare än nödvändigt!
Godnatt!

05.15...........

Hmm, kl är 23 och jag ska snart gå och lägga mig. Sitter fortfarande och smuttar på sista vinslanten och önskar väl någonstans att kvällen var lång och sovmorgonen framför mig men så är inte fallet...jag ska upp 5.15 för att sätta mig på tåget kl 6.03. Imorgon är det gipsning på mottagningen, i och för sig intressant men nu är jag ju godkänd och klar! Känns delvis meningslöst även om det är kul och givande...men vad är egentligen kul och givande 5.15 på morgonen om det inte innehåller ett flygplan till värmen och poolen?
Hur ska jag hitta inspirationen imorgon bitti? Ger nog upp det sökandet...det gäller att gå in i zombierollen och bara göra det utan att tänka. Imorgon kväll är det glömt och i helgen ska jag väl få ligga och dra mig någon morgon i alla fall! Godnatt!

När man är liten vill man bli stor...

Jobbat hela dagen, tar tåget 16.21 från Malmö Central, träffar där på en gammal flamma vilket i och för sig var trevligt. På tåget trånar jag efter en ny frisyr när jag bläddrar i en tidning med en massa modellvackra skönheter med snygga frisyrer och felfri hy, inser samtidigt att mitt hår är totalt omöjligt...vad gör man? Hur klipper man sitt hår så att frisyren håller sig någorlunda som det är efter man lämnat salongen?
Jaja, väl framme i vår lilla by går jag med raska steg till dagiset och möter där världens goaste lille kille som kramar mig hårt. Ja, han blir så glad och varm i hela kroppen av att se mig! Men jag vet att han har haft en härlig dag på dagis och inte tänkt på mig särskilt mycket. En innerlig kram och sen är det snabbt tillbaks till bilarna och nallarna. "Titta, mamma, tut-tut".
Ner i vagnen, hemåt, sätta på ris, fisken i ugnen, såsen blandas. Noel vill upp, skriker förtvivlat för att vi måste stanna nere när maten står på spisen. Sen kommer pappa hem. Äta, dricka, tvätta händerna. Glad och ledsen (trött) sen upp på ovanvåningen, läsa saga, busa lite, borsta tänderna. Läggdags! Noel somnade som en stock.
Ner för trappan, ta hand om disken, plocka undan, vika tvätt från tvättstället som hängt där i två dagar. Sätta på kaffe, ner i tvättstugan, lägga in en ny tvätt som sen ska hängas. Nu har jag druckit lite kaffe och suttit ner en stund. Vad härligt det är vara vuxen och mamma! Inte konstigt att det är det man längtar efter under hela tonåren...;-)

Husägare!

Ja, nu är man en riktig husägare, haha. Sitter med en kopp kaffe, mycket nöjd efter att gräsmattan äntligen blivit klippt. Det har varit ett riktigt bekymmer de senaste veckorna. Grannarna har väl undrat vilka kufar som flyttat in här som inte ens kan klippa gräset...och trottaren ska vi inte prata om. Där är så mycket maskrosor och ogräs att den knappt syns längre...alltså, jag var verkligen redo för att skaffa hus, har sett fram emot att få ha mycket att sköta om och mycket plats att röra mig på. Men ett hus, sa jag! Vem sa något om en trottoar? Jag trodde aldrig jag skulle behöva ha ansvar för en trottoar liksom! Men jo, så funkar det. Fast det där ogräset är det nog omöjligt att ta för hand så det får bli någon sorts maskin och som tur är så kommer kommunen hit med ett lass grus när det är röjt, haha. Tänk vad annorlunda livet är nu jämfört med lägenhet i stan! Härligt.

Fullspäckat

Ja, efter en lång kväll igår med en mestadels katastrofal Eurovisionsfestival (tack för att Serbien åtminstone vann och inte Ukraina...har tävlingen blivit en revy?) så vaknade Noel halv åtta! Jippiiiiiiiii! Sen var det upp och göra frukost, byta blöja och dra upp gästerna. Noel var inte precis diskret utan skrek "MALIN" (Beleeee) tills hos masade sig upp...!
Sen var det full städning här innan Jons mormor skulle komma och se huset för första gången. Då gäller det att vara förberedd och göra intryck! En gedigen gräsklippare fick vi som inflyttningspresent! Nu är det snart mat -och sovdags för lille plutten innan han ska på sitt första barnkalas. Haj haj.

Underbara unge. Jag älskar dig över allt annat!

Jaha, då har man hamnat här...

Sitter med en kopp vietnamesiskt kaffe. Gott men lite märkligt!
Noel sover gott i sin säng och jag inser att jag borde ta den här tiden till att städa inför ikväll och imorgon. Det finns ingen tid till det sen...men gör jag det ändå? Nej...det känns så besvärligt att ta tag i det.
Ikväll ska vi frossa i en massa gott och heja på Ola. Härligt att vara hemma i vårt fina hus och ta det lugnt. Solen skiner faktiskt här ute och då mår man gott.
Ser nu att min lilja som står på kitteln hänger riktigt ledset så nu ska jag vattna lite. Hej så länge!